Koppar och kopparlegerade smide av ventilmaterial

Koppar och kopparlegerade smide av ventilmaterial

Ett antal kombinationer av produkter av samma form, av samma art eller av samma legerings- och materialtillstånd och av samma tjocklek eller sektion som används för inspektion (provning). Produktidentifiering tillhandahåller ett nedskalat namnschema, genom vilket en beskrivning av en produkt kan förmedlas snabbt och tydligt, så att produkter som uppfyller kraven i motsvarande europeiska skala kan förstås ömsesidigt på internationell nivå. Under särskilda omständigheter, om beställaren kräver provning av draghållfasthet, bör det ske vid förfrågan och beställning av liten draghållfasthet, 0,2 % sträckgräns...

räckvidd

Denna skala definierar sammansättningen, funktionskraven och dimensions- och konturtoleranserna för koppar- och kopparlegeringar samt fria smidesdelar. Provtagningsprocedurer, testmetoder och leveransstatus definieras för att verifiera överensstämmelse med denna skala.

Normativt referensdokument

Termerna i följande dokument blir termer i denna skala genom hänvisning till denna skala. För daterade citat är alla efterföljande ändringar (exklusive errata) eller revisioner inte tillämpliga på avdelningen. Parter som överenskommits enligt dessa kriterier uppmuntras dock att undersöka tillgängligheten för sådana versioner. Alla odaterade referensfiler vars version är lämplig för denna skala.

Metall Brinell hårdhetstester — Del 1: Testmetoder (GB/T 231.1-2002, ekv ISO 6506-1; 1999).

GB/T 1182 Allmänna toleranser, definitioner, symboler och ritningar för utseende och position (GB/T 1182-1996, eqv ISO 1101:1996)

Metallic Vickers hårdhetstester — Del 1: Testmetoder (GB/T 4340.1 –1999, ekv ISO 6507-1; 1997).

GB/T 10119 mässing — Bestämning av motstånd mot avzinkning (GB/T 10119-1988, ekv ISO 6509:1981)

EN 1655 Specifikation för överensstämmelse med koppar och kopparlegeringar

EN 1976 Koppar och kopparlegeringar — råa koppargjutgods

EN 10002-1 Dragprovningar för metalliska material – Del 1: Testmetoder (vid omgivningstemperaturer)

EN 10204 Typer av dokumentation för inspektion av metallprodukter

EN ISO196 Bestämning av restspänning i bearbetad koppar och kopparlegeringar – Kvicksilver (1) nitrattest (ISO196:1978)

ISO 1811-2 Val och beredning av prover för kemisk analys av koppar och kopparlegeringar – Del z: Provtagning av gjutna produkter och gjutgods – ISO 6957 Kopparlegeringar – ammoniakprov för motståndskraft mot spänningserosion

Obs: Referenserna för denna skala och de som citeras där så är lämpligt i denna utgåva är listade i bibliografin i Appendix A

definition

Följande definitioner gäller för denna skala.

smide

Varmformning av en produkt genom att hamra eller pressa.

Formsmidning

En produkt gjuten i en sluten form.

Gratis smide

En produkt gjuten i en öppen form.

Ihåligt smide

En produkt gjuten i en sluten form med pellets.

Besiktningsparti

Ett antal kombinationer av produkter av samma form, av samma art eller av samma legerings- och materialtillstånd och av samma tjocklek eller sektion som används för inspektion (provning).

Identifiering

material

Allmän princip

Material benämns med symboler eller koder (se tabell 1 till tabell 8).

symbol

Namngivningen av materialsymboler baseras på det system som anges i ISO 1190-1.

Obs: Även om materialsymbolidentifieringen i denna skala kan vara densamma som andra skalor som använder ISO 1190-1-namnsystemet, behöver de detaljerade sammansättningskraven inte vara desamma.

Kodnamn

Materialkoden är namngiven enligt systemet i EN1412.

Materialtillstånd

Följande namn på system i EN1173 används som materialtillstånd för denna skala:

M Materialtillståndet för en produkt som inte kan tillverkas;

H avgränsa produkterna med hårdhetskrav och namnge materialtillståndet efter de små hårdhetskraven;

S(suffix) hänvisar till materialtillståndet för den avspänningsavlastande produkten.

Anmärkning 1: Produkter med H-status kan klassificeras som Vickers- eller Brinell-hårdhet, och beteckningen H-status är densamma som testmetoden för båda hårdheterna.

Anmärkning 2: För att minska kvarvarande spänningar, förbättra produktens motståndskraft mot spänningserosion och förbättra dess dimensionella stabilitet efter bearbetning, kan produkter i M- eller H-tillstånd genomgå specialbehandling (t.ex. för att avlägsna mekanisk eller termisk belastning) [se artikel 5 g ), artikel 5 h) och 8.4)]

Endast en av ovanstående identifierare används för att namnge materialets tillstånd, förutom när suffixet S används.

produkt

Produktidentifiering tillhandahåller ett nedskalat namnschema, genom vilket en beskrivning av en produkt kan förmedlas snabbt och tydligt, så att produkter som uppfyller kraven i motsvarande europeiska skala kan förstås ömsesidigt på internationell nivå.

Produktidentifiering kan inte ersätta hela innehållet i vågen.

Produktidentifikationen som ingår i denna våg ska bestå av följande innehåll:

– Namn (smedjor);

- Skalnummer (GB/T 20078-2006);

– Materialidentifiering, inklusive symboler eller koder (se tabell 1 och tabell 8);

– Identifiering av materialstatus (se tabell 10-12)

Produktidentifikation genereras enligt nedan.

Exempel: Smide som överensstämmer med denna skala, med materialidentifiering CuZn39Pb3 eller CW614N materialstatus H080, ska identifieras enligt följande:

Beställningsinformation

För att underlätta förfrågan bör beställningsförfarandet bekräftas mellan beställaren och leverantören. Beställaren bör ange i förfrågan och beordra att följande nödvändiga ingredienser ska överensstämma med motsvarande material som anges i Tabell 1~ Tabell 8.

Obs: Eftersom materialen som definieras i denna skala varierar avsevärt i deformationsbeständighet, gjuttemperatur och spänningar som bildas i formen, delas de in i tre grupper som alla har liknande termiska arbetsegenskaper. Dessutom delades grupperna in i två kategorier för att spegla deras tillgänglighet. Material i kategori A hade generellt högre tillgänglighet än material i kategori B (se tabell 9).

Mekanisk funktion

hårdhet

Hårdhetsfunktionen ska uppfylla motsvarande krav i Tabell 10-12.

Beställaren ska ange vilken testmetod som ska användas. Testerna ska utföras i enlighet med lämpliga metoder som beskrivs i avsnitt 8.2.

För smide av Class s material ska hårdhetsfunktionen vara föremål för överenskommelse mellan beställaren och leverantören.

Dragfunktion

Den erforderliga draghållfasthetsfunktionen är inte definierad i denna skala. Värdena * inom parentes i Tabell 10 till Tabell 12 är för referens.

Under särskilda omständigheter, om beställaren kräver provning av dragfunktionen, bör det vara en liten draghållfasthet, 0,2 % sträckgräns vid förfrågan och beställning.

Och förlängning, provets placering och storlek och provförhållande (se art. 5 k)}. I detta fall är hårdhetsvärdena * som anges i tabellerna 10 till 12 för referens.

Smide av koppar och kopparlegering för ventilmaterial (ii) som använder klass A-material som anges i tabell 13 ska överensstämma med motorenergin som anges i tabell 13. För smide som använder klass B-material som anges i tabell 9, om motorenergi krävs, måste avtalas mellan beställaren och leverantören. Under tillverkningsprocessen kan denna legeringsprodukt värmas upp i intervallet 470 ℃ ~ -550 ℃. Om användaren behöver värma upp materialet till mer än 530 ℃ bör leverantören rådfrågas för råd. Dimensionstoleranser och konturtoleranser ska följa de toleranser som definieras i denna skala. Om toleransen inte anges på ritningen, tillämpas toleransvärdet som anges i denna skala.

Anslutning: Koppar- och kopparlegeringssmide för ventilmaterial (I)

Under särskilda omständigheter, om beställaren kräver provning av dragfunktionen, bör det vara en liten draghållfasthet, 0,2 % sträckgräns vid förfrågan och beställning.

Samt förlängning, provtagningsposition och provstorlek samt provtagningsförhållande (se art. 5 k). I detta fall är hårdhetsvärdena * som anges i tabellerna 10 till 12 för referens.

Motorisk energi

Smide tillverkade av klass A-material som anges i tabell 13 ska överensstämma med motorenergin som anges i tabell 13. För smide gjorda av klass B-material som anges i tabell 9, om motorenergin krävs, måste det överenskommas mellan beställaren och leverantör.

Desincerande motstånd

– För klass A-material: relativt stor 200μm;

– För klass B-material: enhetligt inte överstigande 200 μm och relativt större med 400 μm[(se avsnitt S i)]

Provningen ska utföras i enlighet med artikel 8.5.

Obs: I tillverkningsprocessen kan denna legeringsprodukt bearbetas i intervallet 470℃~-550℃. Om användaren behöver värma materialet över 530 ℃ bör leverantören rådfrågas för råd.

Kvarvarande stress

Smide som beställts för spänningsfria tillstånd (se not 2 i 4.2) ska inte visa några sprickmärken vid provningstillfället. Provningarna ska utföras i enlighet med 8. 6.

Smidningstolerans

Allmän princip

De definierade toleranserna gäller för alla klass A- och klass B-material som anges i tabell 9. Markerade på smidesritningen

Dimensionstoleranser och konturtoleranser ska följa de toleranser som definieras i denna skala. Om toleransen inte anges på ritningen, tillämpas toleransvärdet som anges i denna skala.

Anteckning 1; Det rekommenderas att referenser till denna skala anges på diagrammet

Det finns två olika typer av dimensioner att särskilja för formsmide

a) Måtten i formhåligheten är markerade i en perfekt modul enligt formen på smidet, och rör sig inte mot varandra, se storlek n i figur 1

Not 2: Dessa moduler är sammansatta av enstaka och unika komponenter eller flera komponenter som inte flyttas till varandra.

b) Storleken på den överskjutande formlinjen härleds från två eller flera formar som rör sig mot varandra, se storlek t i figur 2

Anmärkning 3: Figur 3 visar formsmidningen framställd med formarna som visas i figur 1 och figur 2.

Rekommenderade bearbetningstillägg och ytterligare material visas i B.3.10 och Tabell B.6